International Women's Day! (26 dagar kvar)
Utöver för mycket jobb så har jag haft en väldigt bra vecka där jag gjort några viktiga val som känns bra än så länge.
Jag har även gått in mina nya pw-skor väldigt bra, har som vanligt fått världens blåsa under ena foten men eftersom det svenska vädret kommer vara aaaaaaaaskallt igen (enligt vad jag hört) så får foten vila lite mer kommande vecka, tyvärr.
I fredags var det Internationella kvinnodagen som givetvis uppmärksammades runt omkring i världen. I en antirasistisk grupp som jag gillar på Facebook så skrev administratören ett inlägg för att väcka debatt kring om dagen verkligen behöver uppmärksammas eller ej.
Hens motivering var att dagen blir en antites till jämställdheten och att den är exkluderande. Excuse me men kvinnor världen över våldtas, utsätts för våld, trakasseras, tystas, hotas, mördas och diskrimineras eftersom de är kvinnor. Att inte uppmärksamma det vore skamligt. Visst räcker det inte med en dag men det är åtminstone en dag där jämställdhet och feminism kan sättas högst upp på agendan.

I fredags var det Internationella kvinnodagen som givetvis uppmärksammades runt omkring i världen. I en antirasistisk grupp som jag gillar på Facebook så skrev administratören ett inlägg för att väcka debatt kring om dagen verkligen behöver uppmärksammas eller ej.
Hens motivering var att dagen blir en antites till jämställdheten och att den är exkluderande. Excuse me men kvinnor världen över våldtas, utsätts för våld, trakasseras, tystas, hotas, mördas och diskrimineras eftersom de är kvinnor. Att inte uppmärksamma det vore skamligt. Visst räcker det inte med en dag men det är åtminstone en dag där jämställdhet och feminism kan sättas högst upp på agendan.
Det finns de som propagerar för någon himla mansdag och tjuter över att alla stackars män inte får en dag som uppmärksammas. Nu är det så att det finns en sådan dag som t.ex. otäcka papparättsrörelsen och andra antifeminister uppmärksammar. Så sålla er till den skalan om ni vill.
Mannen är normen och allt utanför normen är abnormt, det udda. De bästa möjligheterna och förutsättningarna i världen har män på grund av att de är normen. En dag för män behövs inte, inte alls.

Det är en skam för folk i världen att vi inte har kommit längre; att kvinnor väljs bort som barn (genom abort, mord eller bortadoptering), omskärs, tystas, objektifieras, systematiskt våldtas i krig, regelbundet våldtas i den gemensamma sängen, våldtas utomhus, slutshame:as (kvinnor som ser ut på ett visst sätt och lever på ett visst sätt målas upp som slampor och horor). utsätts för psykisk misshandel, kontrolleras, otrohetskontrolleras (genom våldtäkt), förminskas, arbetar obetalt hemma, avlönas sämre i arbetet, och mördas - dagligen, hela tiden.

Vad kan vi göra då? Utöver att rösta rätt och uppmärksamma Internationella kvinnodagen? En grej som jag ska försöka bättra mig på och som är lätt att vi alla genomför i vardagen är att positivt uppmärksamma våra medsystrar (oavsett vad de röstar på osv.). Jag gör det nog en del men oftast när det bara är jag och den andra personen närvarande - och det räcker inte.
Jag är också fördomsfull (hur mycket jag än vill att det inte är så) gentemot kvinnor som klär sig på ett specifikt sätt, som har många sexpartners osv. Det är jävligt otäck fördom som jag måste jobba med aktivt. Kvinnor har precis som män samma rättigheter till att klä sig hur de vill och ligga med vem och hur många de vill (när båda har åldern inne och samtycker).
Det är ett väldigt tomt argument att ropa "Men vi män då, vem uppmärksammar oss" mot bakgrund av allt detta. Jämställdhet och feminism handlar om oss alla och det är vi alla som ska kämpa.
Mycket bra inlägg!